- 4 weeks ago
follow us :
https://linktr.ee/ChenEmma
https://linktr.ee/ChenEmma
Category
🛠️
LifestyleTranscript
00:00We have 10 years, and many of you who have followed us through these years have wanted to see more about what happened to many of these people who have guested this program.
00:14One of them that I have brought in, she was just a young girl who went to gymnasium when she was with a dyko-lycka that made her forlamy.
00:28Tidigare hade hon själv sagt att skulle det hända henne så skulle hon vilja avsluta sitt liv.
00:35Sen så hände det henne och då fick hon samma känslor direkt efter.
00:39Så här sa hon då när hon var här och hon läser ur sin bok. Det här var alltså fem år sedan.
00:48Jag försökte ta ett simtag upp mot ytan. Det var omöjligt. Jag kunde varken röra mina armar eller ben.
00:55Men jag undrade, var det så här det kändes när man fick kramp?
01:00Med alla mina krafter så kämpade jag för att få upp min kropp och för att få den att röra sig till ingen nytta.
01:08Sekunderna verkade ticka allt snabbare och jag fick fortfarande inte luft.
01:11Nu skulle jag drunkna. Det var alltså så här det kändes, att drunkna.
01:17Jag visste ju här på något sätt att jag hade brytit nacken när jag hade kommit upp.
01:21Det var det som hade hänt.
01:22Och då att du inte direkt så förlorade du känslan i kroppen?
01:26Ja, i kroppen ja.
01:27Idag är du förlamad från axlarna och ner.
01:32Och man tänker ju när man inte är förlamad att det här skulle vara det värsta som skulle kunna hända nästan.
01:39Och man skulle inte vilja leva med, för hur skulle man kunna leva?
01:42Ja visst.
01:43Var det så du tänkte själv i går?
01:44Ja, absolut. Jag hade ju en killkompis som också hamnade i en liknande situation när jag var 14-15.
01:50Och det första som jag tänkte när jag mötte honom, det var ju, oj, jag skulle aldrig välja att leva om jag hamnade i en liknande situation.
02:00Ja, det här var alltså från 4 mars 2011.
02:05Välkommen hit Nina.
02:06Tack så mycket.
02:07Som inte ser ut som du har ålder oss en dag när man ser på det där inslaget.
02:11Ja, vad gullig du är.
02:13Det här är ju spännande att man börjar ju naturligtvis fundera över, vad är livskvalitet?
02:20Ja.
02:21Det har gått fem år sedan du var här.
02:23Mm.
02:24Hur är ditt liv idag?
02:26Ja, det är ju fantastiskt för det mesta.
02:29Ja.
02:30Det här är.
02:30Sen jag var här sist så har jag jobbat som projektledare i tre år.
02:34Och sen hoppar jag över nu handledare för personer som är arbetssökande.
02:39Så i min vardag så sitter jag och bollar ut arbetssökande ut till arbetsgivare i Västerås.
02:45Alltså att det är otroligt roligt att göra den här matchningen, att få människor att komma ut i livet och få sin chans.
02:52Och det är inte människor som har drabbats som du utan det är alla.
02:55Människor överlag, ja.
02:58Men du, vad är det för det mesta då? De andra dagarna, hur ser de ut?
03:04Jag skulle väl säga att oftast är snittet högt.
03:07Alltså jag lever bra väldigt ofta.
03:10Men däremot så lider jag av väldigt mycket verk.
03:12Jag har sådana problem och de sakerna kan ställa till det i mitt liv och göra att det kan bli otroligt tufft.
03:21Du är ju beroende av teknik.
03:24Och det är fascinerande vad teknik kan göra idag för en person i din situation.
03:30Du har en dator som du styr med ögonen.
03:32Den sitter här nere va?
03:34Det här är till stolen bara.
03:35Jag har inte tagit nära ögostyrningen här idag.
03:37Då kan man ju styra hela det här arbetet som du berättar om i dina ögon.
03:41Istället för att röra en mus med handen så flyttar jag mina pupiller och då rör sig alltihopa utefter mina ögonrörelser.
03:49Sen började jag flytta din stol lite närmare och det gjorde du med huvudet.
03:53Ja, precis.
03:54Så att ja, det är avancerat men det funkar bra.
03:58Men du är helt beroende av också assistenter.
04:01Hur mycket hjälp har du?
04:03Jag har ju två assistenter hela tiden med min sida.
04:06Så dubbelassistans dygnet runt.
04:08Hur förhåller man sig till att vara så beroende av människor?
04:12Man har ju inte den här vanliga integriteten som en människa som inte är drabbad har.
04:18Ja, jag försöker ju bibehålla den så gott det går.
04:21Men för mig är det viktigt att man har en bra arbetsrelation.
04:25Att man kan ha kul tillsammans, skratta men ändå att man har en professionalitet.
04:31Att man inte går in för långt i varandras liv för då blir det för tufft för båda parter.
04:36Du menar att man blir inte nära vän med assistenter?
04:39Man blir inte kompisar.
04:40Då får man sluta kanske som assistent om man vill bli kompisar.
04:43Ja, kanske.
04:44Och att man har en bra relation, man kan ha en bra arbetsrelation.
04:49Vad är det för situation där det kan bli för tufft menar du annars?
04:52Ja, men jag får höra för mycket bekymmer som någon berättar för mig.
04:56Och det blir, jag har det så tufft i mitt eget liv så att jag försöker hela tiden balansera min vågskål.
05:02Och försöka fylla på med det positiva hela.
05:05Så att om jag får för mycket på andra sidan så kan min vågskål skjälpa.
05:10Man läser din bok som jag gjorde då och jag bläddrade igen i den.
05:14Så är det ju så att det här händer när du är precis på trappan till att sluta gymnasiet.
05:20Och hela livet ligger där utanför och väntar.
05:23Och så händer det här.
05:24Och redan där, som vi hörde när du läste, i vattnet så förstår du att du kan inte röra dig.
05:30Men du tror att den här förlomningen ska släppa.
05:32Ja, jag tänkte att det var en slags kramper som att vi precis hade haft picknick.
05:36Ja.
05:37Men sen så börjar du inse att det här är ditt liv nu.
05:42Kommer du ihåg, kan du gå tillbaka till de känslorna?
05:45Det var också väldigt pendlande fram och tillbaka.
05:50Jag har ju alltid haft den här livsgnistan.
05:53Viljan att leva och viljan att kunna hjälpa andra.
05:56Och sett den här röda tråden framåt.
05:58Att jag kommer att göra det här en dag.
06:00Men vissa dagar var det så otroligt tufft att möta verkligheten.
06:04Så att man orkade inte befinna sig i det där.
06:07Utan då dampade jag ner.
06:09Långt ner.
06:10För det är ju intressant med aktiv dödshjälp.
06:13För du kände ju själv när du berättade i inslaget om en kompis, en killkompis som blev förlamad.
06:20Och då tänkte du själv att skulle det hända mig eller skulle jag inte vilja leva?
06:25Nej.
06:26Och så tänkte du vissa stunder det här i början också.
06:28Ja, absolut.
06:30Och det var just när verkligheten var för tuff att möta.
06:33Och när jag kanske inte hade fått någon hjälp heller att förhålla mig till den nya verkligheten.
06:37Och då blev det svårt.
06:38Mm.
06:39Så att ja, skulle det ha funnits den möjligheten då, då hade inte jag sett det här idag.
06:44Det hade du inte gjort.
06:45Nej.
06:46Hur förhåller du dig till dig?
06:48Du är ju en som är ute och skriver och debatterar.
06:51Hur ser du på aktiv dödshjälp?
06:53Ja, alltså det måste finnas, men väldigt, väldigt restriktivt.
06:58För att det är en sån enorm risk att gamla människor känner att ja, ja, men jag är en börda för samhället.
07:04Det är nog enklare om jag gör så här.
07:06Och att det finns, att det blir en jargong på något sätt.
07:09Att det blir lätt att människor försvinner.
07:15Och att även i din situation, en ung person som är så beroende av samhället blir en börda.
07:20Skulle de tankarna också kunna finnas?
07:22Absolut.
07:23Så att där tror jag man ska vara väldigt, väldigt försiktig.
07:26Jag vet att det är flera läkare som ska ta det här i beaktande innan det blir ett resultat.
07:33Är du för aktiv dödshjälp?
07:35Nej, absolut inte.
07:36Nej.
07:36För att då vet jag att många människor skulle avsluta sitt liv i onöda.
07:42För att jag vet att man kan komma igen.
07:44Men det kan ta tid och man behöver hjälp.
07:46Men det går att komma igen.
07:47Du sa så här att det fanns några saker som gjorde att du kunde se ljuset igen.
07:54Vad var det du fick för hjälp som gjorde det?
07:56För mig har det nog varit mycket familj igen.
07:58Vi har en otroligt fin familj som jag älskar.
08:02Och jag har fått lite små tillökningar också nu under de här åren.
08:07Så att jag har blivit både moster och faster.
08:09Så att det har varit en enorm glädje.
08:12Men också de här små sakerna som man försöker ta till sig i vardagen.
08:16Att stanna till och du vet lukta på löven.
08:21Och känna ljuset och ljusstrålarna mot huden.
08:26Och liksom inte bara rusa hela tiden.
08:29Och vara där när man äter den här måltiden och njuta av smakerna.
08:34Att liksom stanna till någon gång i livet ibland.
08:36Men gör man inte det så känner man inte heller.
08:40Och det lyckas du bättre med nu tror du än om du hade inte suttit så här.
08:45Jag vet att jag rusade i mitt liv.
08:47Jag har alltid rusat att jag gör det nu också.
08:49Ofta när jag kan jag pausar och så rusar jag upp.
08:53Så att ja, det växlar liksom så.
08:57Men du sa också, kommer jag ihåg, att det fanns...
09:00Du mötte en person, jag vet inte om det var en psykolog.
09:02Jag minns det så där att det var i alla fall en viktig person som ställde väldigt raka frågor till dig.
09:08Och det gjorde inte alla.
09:10De flesta tassade runt dig då när du precis hade blivit förlamad.
09:14Det var det som också var bra för dig va?
09:17Ja för annars så kunde jag ju inte heller börja våga tänka själv.
09:21Nej.
09:22För man inte får frågor och man inte får känna själv att det här är ju mitt liv.
09:26Det här är mitt ansvar.
09:29Det är ju jag som har styr skjutan.
09:32Eller det är ju jag som har själva rodret i båten.
09:35Det är ju jag som styr.
09:36Det är den känslan man måste få tillbaka.
09:39Det är då man kan agera.
09:40Om jag ställer en väldigt sån där rak fråga till dig då.
09:44Kärlek.
09:45Mm.
09:45Och relationer.
09:46Mm.
09:46Hur fungerar det för dig i ditt liv?
09:49Det fungerar väldigt bra.
09:50Mm.
09:51Tycker jag.
09:52Skulle du kunna tänka dig att inleda ett förhållande och leva med någon?
09:56Det kanske du redan har gjort.
09:57Ja det har jag gjort tidigare.
09:59Mm.
09:59Och det skulle inte vara några som helst problem.
10:02Nej.
10:03Utan det är bara det att man måste ju se varandra.
10:06Som gärna.
10:07På ett helt annat sätt än man kanske gör annars.
10:09Ja.
10:10Barn.
10:12Jag tror du frågade det här sist Malå.
10:14Har du inte uppdaterat dig?
10:16Har jag inte uppdaterat mig?
10:17Nej.
10:17Men jag tror att tittarna sitter och funderar över om man är så ung som du var när det hände dig.
10:23Mm.
10:23Att hur man förhåller sig till det här.
10:26Alltså som läget där just nu om jag ska vara helt ärlig.
10:28Alltså den personliga assistansen håller på att urholkas i Sverige.
10:32Och jag är rädd för att det händer saker och ting som gör att inte bara jag utan även andra blir drabbade av den här regeringen.
10:39Och med tanke på det så känner jag att jag skulle inte vilja skaffa barn.
10:42För jag kommer inte kunna ta hand om dem i så fall.
10:47För att du skulle vara så beroende av hjälp och assistans.
10:51Och det håller på att stryps åt på ett sätt som är riktigt läskigt.
10:56Jag ser vänner och jag ser många runt omkring mig som blir av med timmar hela tiden och som inte längre kan leva.
11:03Då kan ni överleva och ha en dräglig vardag i sitt hem men inte leva som människor.
11:08Och det tycker jag är förfärligt.
11:10Har det drabbat dig på något sätt?
11:11Det kommer att drabba mig.
11:12Du vet redan det.
11:13Om det fortsätter i det här förloppet så blir det svårt att tänka på framtiden.
11:20Det blir svårt att tänka överhuvudtaget på hur man ska orka leva.
11:25Du säger att en sak är att man kanske kan leva eller överleva.
11:30Men att leva är något annat.
11:32Ja, det är något helt annat.
11:33Vad skulle det innebära för dig om du skulle bli av med en del av den assistans som du har?
11:38Ja, men det kanske blir att jag blir bunden inom hemmets väggar.
11:42Jag kan inte ta mig ut och jag kan inte vara ute och jobba och hjälpa andra människor och göra allt det som jag brinner för med min familj.
11:50Och umgås med mina små syskon och barn och lära dem om livet och framtiden.
11:55Och det skulle ju vara förfärligt.
11:59Har du sett det hända nu? Låter det som på nära håll?
12:02Jag ser att det händer hela tiden på nära håll.
12:05Och det här är något som jag kan tänka mig.
12:07För du skriver ju mycket.
12:08Har du skrivit om det här också?
12:10Jag har varit uppe vid DN, var det några artiklar som du har skrivna nu för inte så länge sedan.
12:16Det är mitt mål just nu att försöka få assistansen att återbli vad den en gång var.
12:22Att den inte ska urholkas som rättighetslagstiftning.
12:26Så att det finns hela tiden kamper att föra.
12:29Och det är viktigt att sådana som du gör det.
12:31För det är väldigt svårt för någon annan att sätta sig in i den här situationen.
12:35För att överleva eller att leva, det är ju någonting som är verkligen utifrån dina egna behov.
12:42Absolut.
12:43Det räcker inte med att överleva.
12:45Då kan man lika gärna lägga ner ambitionerna helt och säga att människor ska inte leva.
12:50Då gör vi något helt drastiskt.
12:51Då tar vi till den här dutshjälpen och stryper människor som inte är lika som alla andra.
12:56Eller så säger man att alla människor har ett lika värde.
12:59Man ska överleva och man ska leva.
13:03Leva.
13:03Du, vad har du för drömmar om vi säger att ändå ditt liv kan fortsätta som det är nu.
13:09Som är ett bra liv, om jag förstår dig rätt.
13:12Även om du har verk och är sömnlöst ibland så är det stora delar i ett väldigt bra liv.
13:16Vad har du för drömmar?
13:18Det är väl det här med resandet som jag har stora drömmar.
13:22Jag älskar att resa och har varit iväg lite till Spanien här.
13:26Lite då och då.
13:27Och det kräver naturligtvis också assistans.
13:29Och mycket planering.
13:30Ja men upp till kamp verkligen.
13:35Det är viktigt att du fortsätter den här kampen tror jag.
13:38För dem som inte kan föra den på samma sätt som du.
13:41Tack Malone.
13:42Tack Nina för att du kom hit.
13:44Det var nog många som ville, många nya också.
13:47Det var därför jag ställde de här frågorna som jag ställde för fem år sedan.
13:50Tack ska du ha för att du kom.
13:51Tack.
13:51Tack.
Be the first to comment