- 4 hours ago
Category
đ
LearningTranscript
00:00The
00:04The
00:06The
00:12The
00:18The
00:20The
00:52Att det stora Vasaskeppet sjönk pÄ sin jungfrufÀrd 1628 Àr kÀnt.
01:16Men hur Stockholm sÄg ut och hur invÄnarna levde i början av 1600-talet Àr svÄrare att veta.
01:23För det finns nÀstan inga bilder av stan och fÄ kunde skriva.
01:27Det Àr tur att Stockholms tÀnkeböcker finns kvar, dÀr statsskrivaren varje dag skrev ner det som hÀnt i stan.
01:46Om de som blivit dömda för stöld, otrohet eller mord, sökt bygglov, fÄtt tillstÄnd att öppna en affÀr eller lÄnat pengar av varandra.
01:58Stockholmarna bodde i en liten och lantlig huvudstad och omgivna skog och vatten med knappt 15 000 invÄnare.
02:26Vid det gamla slottet Tre Kronor, Storkyrkan och gatorna runt Stortorget bodde de vÀlbÀrgade i stenhus.
02:39Medan mÄnga var fattiga och fick nöja sig med enkla trÀhus.
02:58Skeppen lÄg sida vid sida vid kajerna och flera hundra bÄtsmÀn vÀntade pÄ att gÄ ombord.
03:04En del av bÄtsmÀnnen levde i de smÄ timrade trÀhusen nere vid hamnen.
03:15MĂ„rten var en av dem.
03:16I den hÀr familjen fick bÄtsmannens syster vakta dottern eftersom hans fru Karin arbetade till sent pÄ kvÀllen som ljusstöperska pÄ skeppsvarvet.
03:40Det fanns ingen gatorbelysning i Stockholm.
03:55Höst och vinter var det kolmörkt i grÀnderna.
03:58Enligt tÀnkeböckerna gick det knappt en natt utan att nÄgon blev rÄnad.
04:14Den hÀr gÄngen tog tjuvarna ljusstöperskans enda kappa.
04:21Och de flesta Àgde bara de klÀder som de hade pÄ sig.
04:25Skeppsvarvet dÀr Vasa skulle byggas lÄg bara nÄgra hundra meter frÄn gamla stan pÄ Blasieholmen mittemot slottet Tre Kronor.
04:45Ăverallt hördes olika sprĂ„k.
04:54Ja, folk frÄn mer Àn tio nationer arbetade pÄ varvet.
05:02Som var Stockholms största arbetsplats med 400 anstÀllda.
05:07Och invandringen till Sverige var stor för det var brist pÄ kunnigt folk.
05:25Ljusstöperskan Karin var en av alla dessa kvinnor som blev allt viktigare pÄ varvet nÀr mÀnnen var ute i krig.
05:32Karin arbetade hos Lambrecht ljusmakares hustru som skulle utrusta skeppen med ljus.
05:44Ett av dem Vasa.
05:45Tusentals tallljus anvÀndes i kajutor och lanternor, men ocksÄ till lyktorna ombord.
06:04Plankor och span till skeppen sÄgades hur kraftiga ekstockar.
06:28MÄnga av timmemÀnnen kom frÄn Holland som hade Europas skickligaste skeppsbyggare.
06:34DÀrför lÄter kungen Gustav den andra Adolf, hollÀndaren Henrik Huybertsson och hans bror affÀrsmannen Arn Ter Schraut arrendera skeppsvarvet i Stockholm.
06:52Ett familjeföretag dÀr Henriks svenska hustru Margareta var kassör och skötte bokföringen tillsammans med sonen.
07:01Av staten Àr de lovade 200 000 daler för att bygga tvÄ mindre och tvÄ större skepp pÄ fyra Är.
07:14Ett av dem Vasa.
07:15Som kommer bli det dyraste och mest pÄkostade skepp som hittills byggts i Sverige.
07:25I september 1625 förlis ut tio svenska krigsskepp under en storm i Ăstersjön.
07:55Vilket i nÀstan halva flottan Àr en jÀttekatastrof.
08:02DÀrför vill kungen att skeppsbyggaren MÀster Henrik ska börja med de tvÄ mindre skeppen för att minska förlusten.
08:10Gustav II Adolf vill se sig som lejonet av Norden, en protestantisk messias i kamp mot katolikerna.
08:27Riksamiralen Karl Karl Karlsson GyllenhjÀlm, kungens halvbror, Àr den som ska se till att skeppen byggs.
08:37Kungen försöker skrÀmma tyskar och polacker med propagandablad dÀr han hugger halsen av den katolska draken.
08:50Men kriget kostade jÀttelika summor och Sverige Àr ett litet land.
09:05Skog och koppar gav inkomster men inte tillrÀckligt.
09:08Det blev folket som fick slava för att betala alla skatter.
09:14Vasaskeppet kom att kosta motsvarande en fjÀrdedel av landets Ärskörd.
09:18Lottans skepp Àr hÄrt slitna och behöver stÀndigt repareras.
09:36Sista tiden har mÄnga skepp gÄtt pÄ grund och fÄtt skador i strid.
09:48Henrik Hybertsson var en van och skicklig skeppsbyggare som kommit till Sverige i början av 1600-talet
10:02och byggt mÄnga stora skepp Ät svenska flottan.
10:06PÄ den hÀr tiden byggdes skeppen efter bestick, inte ritningar.
10:21Besticken var en form av siffertabell med skeppets alla mÄtt.
10:27De var hemliga och gick i arv i familjen i generationer.
10:36Skeppsbyggarna fick lÀra sig av erfarenhet frÄn skepp till skepp.
10:49Hustrun Margareta var ett viktigt stöd för Henrik.
10:53Och hon tog ett stort ansvar för varvet.
11:00MÀster Henrik har börjat med ett av de mindre skeppen som kungen verkar nöjd med.
11:06Det var inte ovanligt att kvinnor skötte affÀrerna pÄ den hÀr tiden.
11:15Margareta köper virke av bĂ„de Britta BĂ„t pĂ„ Ăngsö och Anna Kyle i Nacka.
11:22Jag har ju sittet, sÄ ser jag en kodandverk.
11:29Skeppen byggdes av ek som var hÄrdvaluta och guld vÀrda.
11:36Ăndast kronan, alltsĂ„ staten, hade tillstĂ„nd att fĂ€lla trĂ€den.
11:45Och det gÀllde att ha ett bra öga och se vilket virke som passade bÀst för varje skepp.
12:08TimmermÀnnen var med sig mallar för spann, knÀn och andra böjda delar i sjön.
12:38De skulle vara sjÀlvvuxna, kraftiga grenar som redan i naturen var böjda till rÀtt form.
12:48Ekarna fÀlldes under vintern och fördes med slÀdar ner till MÀlaren.
13:05Att köra det tunga timret var inte lÀtt.
13:14VÀgarna, om de fanns, var dÄliga och smala.
13:18Vintrarna var extremt kalla pÄ 1600-talet.
13:38Och det förekom inga sjöslag.
13:42Isen gjorde det omöjligt och det fanns ingen vÀrme ombord pÄ skeppen.
13:46Vintern var en svÄr tid för alla.
13:57SĂ€rskilt fattigt folk.
13:59Mörkret, fukten och kylan.
14:02Maten var ofta en vÀrmande soppa pÄ Àrtor och torkad fisk.
14:19Medan röken letade sig upp genom ett hÄl i taket.
14:23SÄ hade mÄnga det dÄ.
14:32PĂ„ vintern var det vanligt att ha husdjuren i stan.
14:37Men efter pÄsk skulle de ut pÄ landet.
14:39Mer Àn tusen bÄtsmÀn kunde vara inneboende hos borgarfamiljerna innan skeppen seglade ut pÄ vÄren.
14:57Och vÄldet ökade med alla nyinflyttade.
15:00Att lÀsa Stockholms tÀnkeböcker Àr som att lÀsa en dÀckare.
15:10I en liten stad som Stockholm mördades 80 personer om Äret.
15:21Jag lÀser i tÀnkeböckerna att bÄtsmannen Bengt,
15:26han som tog ljusstöperskan Karins kappa vid Söderport,
15:30dömdes till kÀrran i ett Är.
15:39Det vill sÀga han skulle ta hand om andras skit i gryningen.
15:45VÀrre Àn döden, tyckte mÄnga.
16:00Ă
ret Àr 1626 och kungen har Ängrat sig igen.
16:11Nu vill han visa sin makt och satsa pÄ ett riktigt stort skrytskepp.
16:16Det Àr dÀrför Vasa byggs.
16:17Flottan anstÀller en E-faren före detta dansk sjökapten, Söfring Hansson.
16:28För att se till att allt gÄr rÀtt till.
16:32Men mÀster Henrik Àr trött pÄ alla Àndringar.
16:36Vilket han fÀlt passar inte.
16:38Det var ju skrÀddarsytt i skogen för ett av de mindre skeppen.
16:42Och flera gÄnger har han varit uppe pÄ slottet och klagat inför riksrÄdet
16:49att han förlorar pengar.
16:51Vasa byggs pÄ hollÀndskt vis.
17:21NÀr för- och aktersskepp och bottenplankar Àr pÄ plats reser spanten.
17:38Det gÄr Ät mer Àn tusen ekar bara till Vasa.
17:43Men det fattades pengar.
17:46Staten kunde inte betala.
17:47Vasa byggs pÄ kredit.
17:51Och Henriks bror, Arne Terjot, fÄr ideligen lÄna pengar frÄn bankyrer hemma i Holland.
18:06Ett tungt ansvar vilar pÄ skeppsgÄrdskaptenen Söfring Hansson.
18:11Eftersom den nu 65-Ärige mÀster Henrik stÀndigt Àr sjuk och sÀngliggande.
18:26Det blir hans fru Margareta som fÄr ta över mer och mer.
18:30Vid sidan av varvet gjorde familjen affÀrer med koppar och dessuten förvaltade Margareta deras stora jordbruk.
18:42Vasa var nÄgot nytt och oprövat för Henrik Huybertsson.
18:53Kanske inspirerat av ett hollÀndskt skepp.
18:59Kungen hade bestÀllt sÄ mÄnga kanoner att Vasa byggs med dubbla kanondÀck.
19:03Vilket troligtvis inte gjorts i Sverige förut.
19:17Inflyttningen till Stockholm var mycket stor.
19:20Den lilla stan vÀxer sÄ det knakar.
19:22PÄ nÄgra Är fördubblades befolkningen.
19:24UtlÀndska köpmÀn, sÀrskilt hollÀndare, flyttade hit i hopp om att göra bra affÀrer.
19:36Som familjen Huybertsson.
19:41Vackra stenhus byggs.
19:43En del kring JĂ€rntorget.
19:47Och Arendt Erschroth bosÀtter sig med sin familj pÄ VÀsterlÄnggatan.
19:54Lutan var populÀr i de finare familjerna.
20:13Det tillhörde god uppfostran att lÀra sig spela lutan.
20:17Kanske tog Arendts fru lektioner av italienaren Giovanni Veraldi.
20:22Som ocksÄ undervisade kungen och drottningen.
20:26AffÀrsmannen Arendt var stÀndigt ute pÄ inköpsresor för varvet.
20:49Och det var hollÀndarna som införde lyxigare vanor till detta nordliga hörn av Europa.
20:57Vackra klÀder med dyra spetsar.
21:00Konst, god mat och dryck.
21:02Kanske hade de bestÀllt pastellen fylld av lamm av en annan italienare, Nicola.
21:19Som hade sin bod vid Stortorget.
21:21Han gjorde pasta och kakor, men sÄlde ocksÄ konfekt och marsipan.
21:33Som hörde till en lyckad 1600-talsfest.
21:37Men skillnaden mellan rik och fattig var stor och blev bara vÀrre i skuggan av kriget.
21:59Hundratals tiggande, förÀldralösa gatorbarn driver runt i Stockholm.
22:12Stadsvakten försöker fÄ tag i de utsvultna barnen och spÀrra in dem pÄ barn- och tukthuset.
22:19DÀr fick de sitta under samma tak som tjuvar och mördare.
22:23I Stockholm öppnade smÄ enkla krogar som solen, svanen och lejonet.
22:47DÀr mÄnga bÄtsmÀn samlades innan de skulle ge sig ut i kriget.
22:53De visste att deras chanser inte var stora.
22:58Mer Ă€n 30 000 svenskar hade hittills fĂ„tt sĂ€tta livet till pĂ„ andra sidan Ăstersjön.
23:09Kvinnorna blev krigsenkor och det gick tre kvinnor pÄ en man i Stockholm.
23:16Men det var ont om jobb.
23:19MÄnga sÄlde sig för lite mat och öl.
23:23BÄtsmÀnnen spelade ofta brÀde, sinkadus.
23:33BÄde lÄg och hög gjorde det.
23:35I tÀnkeböckerna lÀser jag om tvÄ bÄtsmÀn som spelte brÀde.
23:52BÄda ansÄg sig ha vunnit den daler som lÄg pÄ bordet.
23:56Enligt ett vittne gick klingan tvÄ fingrar djupt in i huvudet pÄ Simon.
24:10Johan Brun erkÀnner och döms till döden för drop.
24:14I tÀnkeboken nÀmns ocksÄ Malin, en kona med fem oÀkta barn, som hittades full av stadsvakten.
24:31RÀtten fÀllde henne för hor och hon dömdes att bÀra stadens stenar, ett vanligt kvinnostraff.
24:37Hon fÄr gÄ med skammen till stadsgrÀnsen.
24:57Ă
terkommer hon, mister hon livet.
25:00Döden var alltid nÀrvarande.
25:09Att bli sjuk pÄ 1600-talet var livshotande.
25:15En enkel förkylning kunde Ànda livet.
25:18MÀster Henrik har blivit sÀmre i en svÄr varbildning och Margareta kallar pÄ barberaren
25:32som bÄde klippte hÄr och var den sjukdomskunnige i stan och pÄ skeppen.
25:42De utbildade lÀkarna var fÄ.
25:48Barberaren sÀtter koppglasen över det onda i ett sista försök att fÄ blodet att rusa till.
26:18Men Henrik blev sÀmre.
26:22I maj 1627 dog han och Vasaskeppet var inte ens halvfÀrdigt.
26:28I den stora smedjan pÄ varvet görs alla jÀrnverktyg för att bygga skeppen.
26:49SÄgar, vilar, yxor, borrar och hyveljÀrn.
26:53Men framförallt de 8000 jÀrnbultarna som ska hÄlla ihop Vasas stora skrov.
27:01Varvschef blev nu enka Margareta.
27:17PÄ 1600-talet kunde en kvinna Àrva mannens yrke.
27:22Och Margareta var en van affÀrskvinna.
27:25Hon leder nu Sveriges största företag med timmermÀn, mÄlare, garvare, repslagare och bilsnidare.
27:40Och det Àr brÄttom att fÄ Vasa fÀrdigt i tid efter alla förseningar.
27:46Kungen vÀntar pÄ sitt skepp.
27:47I segelboden sys Vasas tio segel.
28:06Duken Àr av den bÀsta franska canvas, alltsÄ vÀv av hampa.
28:13Och de flesta segelmakarna var ocksÄ hollÀndare.
28:16Det gÀllde nu för Margareta att fÄ Vasa, Sveriges största skepp, klart.
28:37Och Henriks kunskaper var svÄra att ersÀtta.
28:41Hon lÀras sagt, jag mÄste fullgöra det kontrakt som min salige man har upprÀttat.
29:01Men det jÀser pÄ varvet.
29:03MÄnga har inte fÄtt ut sin lön pÄ flera mÄnader.
29:06Pengarna till Vasa hÄller pÄ att ta slut eftersom staten fÄr mindre för koppan.
29:17Priset rasar pÄ börsen i Amsterdam.
29:20Och inflationen gjorde att de svenska kopparmynten blir mindre vÀrda.
29:24De viktiga hollÀndska varvsarbetarna hotar med att Äka hem.
29:38Och de inte fÄr ut sin lön i Silverdaler.
29:43Men Margareta har inte rÄd.
29:46NÀr de skrev kontraktet pÄ Vasa stod Silverdalen i sex kopparmynt.
29:52Nu Àr den uppe i elva.
29:56Det blir strejk.
30:03Det sÀgs att en av ledarna dömdes till Galje och Gren.
30:08Att strejka var strÀngt förbjudet.
30:10Kungen Gustav II Adolf vill ha sitt Vasaskepp.
30:21För att fÄ ner fler soldater till tyska kusten.
30:26Han har bestÀmt att svenskarna ska slÄ till mot Stralsund.
30:30Och dÀr behövs Vasas kanoner.
30:40I all hast reser kungen till Stockholm.
30:44PÄ morgonen den 16 januari 1628 anlÀnder han tillsammans med riksameralen Karl Karlsson Gyllenhjelm och en adjotant till Skeppsvarvet.
30:55Vasa Àr nu sjösatt och arbetet med master och akterkastell Àr i full gÄng.
31:11Kungen Àr irriterad pÄ den dÄliga skötseln av arvet och alla förseningar.
31:28Men Margareta har svÄrt att fÄ pengarna att rÀcka till.
31:32Hon som har Ànnu ett skepp, Àpplet, under byggnad samtidigt som Vasa.
31:41Men Margareta lÀr inte ha varit rÀdd av sig.
31:47Trots att hon var ensam kvinna bland dessa höga herrar.
31:51Jag vill bara pÄpeka för er som majestÀt att arbetet med Vasa skulle gÄ fort.
31:56Hon har gjort klart för majestÀtet att alla förseningar med Vasa inte Àr familjen Hubertssons fel utan statens.
32:04Som inte betalar som de ska.
32:11Margareta hamnade nu i kungens onÄd och han hotade att avskeda henne som chef för varvet.
32:18Kostnaderna för Vasa hade stigit frÄn 40 000 daler till över 53 000 bara för skrÄvet.
32:38Till detta kom rigg och segel.
32:40Margareta svÄger, arenters slÄtt, klingar sÀtta familjen i skuld för att hÄlla igÄng valvet.
32:52Han försöker lÄna pengar av hollÀndska finansmÀn.
32:56Men hans vÀxlar skickas tillbaka.
32:59Han fÄr ingen kredit lÀngre.
33:01Det Àr skrÄt försöker dÄ smuggla ut ett stort parti ekvirk ur landet och sÀlja det till varven i Holland.
33:21Men försöket misslyckas, eken beslagtas.
33:25Eftersom det Àr bara staten som fÄr sÀlja den dybara eken.
33:31Och arenters rÄtt hÀktas men slÀpps utan pÄföljd.
33:49Bygget av Vasa har nu pÄgÄtt i tvÄ Är.
33:52Och vÄren 1628 Àr hon Àntligen sÄ fÀrdig att hon kan flyttas frÄn skeppsvarvet pÄ Blasieholmen till hamnen nedanför slottet Tre Kronor.
34:06Repen till riggen i masterna var gjord av hampa.
34:10Som arenters rÄtt köpte Königsberg och Riga.
34:13En del av hampan som blev över skickades till barn- och tukthuset i det gamla GrÄmunkeklostret pÄ Riddaholmen.
34:29DÀr tvingas gatorbanen spinna segelgarn och tvinna linor till Vasa istÀllet för att tigga.
34:48HÀr fick de arbeta för mat och en sovplats.
34:51Anna, sex Är, syr sÀckar.
35:12Hon lÀmnades av sin mor som blivit bÄsmansÀnka för andra gÄngen och inte kunde ta hand om sitt barn.
35:20I tÀnkeboken 1628 lÀser jag att de arma barnen svÀlta och lida nöd.
35:43Flottan betalade helt enkelt för dÄligt och barnen fick rötten mat som knappt grisarna Ät.
36:01Nedanför slottet vid LogÄrden stod den stora nybyggda lastkranen redo att fira de tunga kanonerna ombord pÄ Vasa.
36:13FrÄn tidig gryning till lÄngt in pÄ de ljusa sommarnÀtterna gÄr bÄtsmÀnnen fyra om fyra in i tramphjulen.
36:30De driver trossarna som lyfter de tunga kanonerna och allt som ska hissas ombord pÄ Vasa.
36:43Kanonerna, eller styckorna som de kallas, stÀlls upp pÄ bÄde under och övre batteridÀck.
37:06Det börjar bli farligt tungt. Ryktet gÄr att Vasa Àr ostadig.
37:14Varje pjÀs vÀger ett och ett halvt ton. Totalt lastas Vasa med 64 kanoner.
37:20Nu flyttar besÀttningen ombord. Flera hundra man ska leva och sova direkt pÄ kanondÀcken.
37:35Det behövdes mycket mat ombord. Medan 2000 tunnor med bröd, saltat kött, Àrtor, torkad fisk gick Ät för en resa pÄ tvÄ mÄnader.
37:49Söfring Hansson frÄn skeppsvarvet blev utsedd till kapten pÄ Vasa och hans mÄltid dukades fram i kajutan.
38:11DÀr officerarna bodde. Det enda stÀllet med ordentliga kojplatser.
38:19NÀr skeppen lÄg i hamn fick bÄtsmÀnnen sjÀlva stÄ för maten för att spara pÄ förrÄden.
38:35Ofta enkel och ensidig, mest Àrtor och gröt.
38:41I backlag om sju Ă„t soppan.
38:43Köket, byssan, lÄg lÀngst ner i skeppet.
38:54DÀr fick det saltade köttet ligga nÄgra dagar i vatten innan det kunde kokas.
39:00Till den salta maten behövdes mycket öl.
39:12Men ölet skulle ocksÄ hjÀlpa till att hÄlla skörbjuggen borta.
39:18Hela fyra liter per man gick Ă„t om dagen.
39:22BÄtsmÀnnen hade sina egna klÀder som de sydde och lagade sjÀlva.
39:35En del av lönen betalades ut i tyg.
39:37Bröd Àr viktigt i krig.
39:56Kungen hotade Stockholms bagare med dödsstraff.
39:59Och de inte kunde fÄ fram mer bröd för soldaterna svÀlter.
40:07Minst 20 000 tunnor bröd mÄste bakas som en sÀrskild skatt.
40:18Enligt tÀnkeböckerna hotas Anders bagar av fÀngelse.
40:23Om man inte kunde leverera mer bröd.
40:30Natt och dag grÀddas surdÀcksbröden till skeppskorpor.
40:37Kungen pressade bagarna sÄ hÄrt han kunde.
40:59Beslut orkar de inte lÀngre.
41:02Trots att det finns hundra bagerier i stan.
41:04Tillsammans med slaktare och ölbryggare samlades de pÄ Stortorget för att protestera mot alla skatter.
41:25En av upprosmakarna, slaktaren Erik Bengtsson, hÀktades för att han uppmanat folket att gÄ emot kungens order.
41:47Han dömdes som uppviglare och avrÀttades i avskrÀckande syfte.
41:55HejdÄ!
41:57Let's go.
42:27Let's go.
42:57Let's go.
43:27Let's go.
43:57Let's go.
44:27Let's go.
44:57Let's go.
45:27Let's go.
45:57Let's go.
46:27Let's go.
46:57Let's go.
47:27Let's go.
47:57Let's go.
48:27Let's go.
48:57Let's go.
49:27Let's go.
49:57Let's go.
50:27Let's go.
50:57Let's go.
51:27Let's go.
51:57Let's go.
52:27Let's go.
52:56Let's go.
53:26Let's go.
53:56Let's go.
54:26Let's go.
54:56Let's go.
55:26Let's go.
55:56Let's go.
56:26Let's go.
56:56Let's go.
57:26Let's go.
57:56Let's go.
58:26Let's go.
Be the first to comment